Flaggskär / Flakaskär / Flakskär / Flahskär /Flaskär / Flachskär….. en ö med olika namn i olika tider !
Denna hemsida har kommit till för att samla information om ön Flaggskär, såväl nutida som historiskt material är det tänkt. Idén föddes en augustikväll 2010 då Ingvar Sturkman och undertecknad tog en kvällstur till skäret med båt från Sturkö för att njuta av stillheten. Att vandra runt mellan Flaggskärs gamla husgrunder, trappstenar och stenmurar ger en ny syn på hur beroende vi idag är av alla bekvämligheter. Här finns det fullt av spår efter en svunnen epok då människor levde helt efter vad naturen gav och tog.
Att ro eller segla in till Karlskrona eller Lyckeby för att sälja sin fångst var ett naturligt sätt för att få möjlighet att skaffa andra saker för sitt leverne här längst ute i Karlskrona östra skärgård. När man betänker att det är cirka 1,5 landmil, enkel resa in till Karlskrona centrum, så inser man vilket arbetsamt folk som bebodde dessa skär och öar. När fiskargubbarna kom iland på morgontimmarna hjälptes man åt med att “bena ur garnen”, ta ut fisken från näten. En del kvinnor kom även från grannöarna och hjälpte till, som betalning fick man bl.a. den fisk som hamnade på marken. Många forna Flaggskärsbor fick också sätta livet till i kampen för familjens överlevnad. Men även boendet i skärgården och förflyttningarna mellan öarna tog en del människors liv. Lennart Elmström har gjort en sammanställning från kyrkböcker om detta och konstaterar att mellan åren 1801 och 1900 omkom 12 personer varav tre barn genom drunkning och detta gäller enbart skrivna på Flakskär.
Det spekuleras om huruvida de tidigaste bosättningarna härrör från vikingatiden. En del tidiga spår efter husgrunder benämns “vikingahoddorna” enligt Tore Noblings anteckningar. Det är inte helt uteslutet att det är så, det finns fynd på Historiska Museet med bitar av bronsspänne, flintskärvor och brända benbitar. En del av detta är daterat till järnåldern. Flintstenar har hittats på havets botten vid Flakaskär, detta lär ha använts som barlast på de skepp som lastade fisk på ön. Men man kan ju även tänka sig att vikingar på sina rundturer i Norden hade speciella återkommande bo-/övernattningsplatser nära sina förflyttningsstråk. Möjligen lade man då ner lite möda på byggnationen för att få lite skydd mot väder och vind på denna plats i den yttre skärgården. Ett skeppsvrak hittades i Ryamar vid Sturkö som härrör från mitten/sent 1200-tal, av formen att döma så verkar detta vara ett skepp cirka 14 meter långt och ett par meter brett. Spetsgattad både för och akter och avsett för rodd och enklare segel. Det kan i alla fall tyda på att det funnits vikingar i närheten av Flakaskär. Prover tyder på att det är byggt av trä från närområdet.
Ända in på 1800-talet användes namnet Ormskär parallellt med namnet Flakskär. Enligt den tidigare läraren på Senoren, Hjalmar Berglund, skulle den södra/västra delen vara avskild vid det som kallas “krölet”. Se bilden. Hjalmar Berglund drog slutsatsen att det gamla mans-namnet Ormar svarat för dess upphov.
Tore Nobling spekulerar ju i sin skrift om det var “snapphanar” eller andra som hade svårt att acceptera det svenska styret under 1600-talet som först befolkade Flakaskär. Eftersom de danskar som nu blivit svenskar kanske hade svårt för att gå ut i krig för svenska kungen så kan mycket väl yttre skärgården ha varit tillflyktsort undan myndigheternas kontroll. 1722 finns uppgifter om att Maltkvarn, Flakskär och Jerkö var obebodda. Men bosättare finns dokumenterat, via Skatte- och Mantalslängder, de kom till Flakskär 1789 och det var tre familjer och en ensam person som ett år senare hämtade ut sin familj. 1794 lär det ha bott fem fiskarefamiljer om 26 personer på ön. Det lär ha funnits någon form av lotsverksamhet på Flakskär, Anna Elmström från Sturkö, tjänstgjorde som lärarinna tre månader om året och avlönades av Kungliga Lotsverket för att undervisa lotsarnas barn. Detta var i början på 1880-talet, för Anna blev Sturkös första kvinnliga lärarinna 1886. Tittar man under fliken innevånare 1790-1900 så finner man följande:
“6/11 1791 Corpulerades Kronolotsen Måns Olsson från Flakeskär med Pigan Kristin Olasdotter ifrån Bredavik. (2:a vigseln på Flakskär).” och följande
“1803 Wigdes Kronolotsdrängen Ola Pettersson ifrån Långören med pigan Lotta Svensdotter ifrån Flakskär”. Detta verkar ju i så fall ha pågått fram till 1880-talet.
Den sista som flyttade från skäret var Sven Andersson som flyttade till ett äldreboende i Korpakärr, Torhamn 1948.
En tur till Flaggskär med bilder från Blekinge Museum >>
En liten filmsekvens om hur det ser ut idag relativt förr >>
Jan-Anders Månsson, Sturkö-ättling och Långörasläkting.
